Vi på FriiSpel skulle vilja önska alla er lyssnare och läsare en skön Midsommar.
- Må aldrig edra bägare bli tomma.
- Må maten smaka så bra som den bara kan på årets längsta dag.
- Må all mygg och annat oknytt drabbas av spasmer och dö.
- Må bakfyllan vara lindrig och kort.
Ha det fantastiskt alla.
//Roger & Mattias
24 juni 2010
21 juni 2010
FriiSpel E3 Special Feat. Roger
FriiSpel är tillbaka med en E3 special. Bättre sent än aldrig, som man brukar säga. Roger delar med sig av sina personliga intryck från årets E3 mässa i Los Angeles.
Med Mattias frånvarande även under denna sändning blir dagens episod ett ältande av spel och hårdvara som nalkas på horisonten. Roger informerar om sådant han personligen ser fram emot, minns de gamla spelen i årets "uppföljardjungel", så till den milda grad att en del bittra och förträngda minnen kommer upp till ytan.
Det är som vanligt väldigt läskigt när Roger får ansvaret för ett nytt avsnitt av FriiSpel, man vet liksom ALDRIG vad som kommer att hända, eller vad han hittar på för dumheter. Den som vågar lyssna får veta.
Medvetenheten om att det kan kännas jävligt tråkigt att lyssna på en person som sitter och snackar spel med sig själv är stor, och det är som sagt var inget tvång att lyssna om man inte vill.
Men som vanligt har dåren bakom denna E3 special gjort sitt bästa för att vara sig själv och trogen "The FriiSpel Way"
Musik i dagens program:
Papa Roach - To Be Loved
Drowning Pool - Bodies (Let The Bodies Hit The Floor)
Blue Öyster Cult - Don't Fear The Reaper
"FriiSpel is not a skill. It is an attitude."
Ladda ner filen - FriiSpel E3 Special
Med Mattias frånvarande även under denna sändning blir dagens episod ett ältande av spel och hårdvara som nalkas på horisonten. Roger informerar om sådant han personligen ser fram emot, minns de gamla spelen i årets "uppföljardjungel", så till den milda grad att en del bittra och förträngda minnen kommer upp till ytan.
Det är som vanligt väldigt läskigt när Roger får ansvaret för ett nytt avsnitt av FriiSpel, man vet liksom ALDRIG vad som kommer att hända, eller vad han hittar på för dumheter. Den som vågar lyssna får veta.
Medvetenheten om att det kan kännas jävligt tråkigt att lyssna på en person som sitter och snackar spel med sig själv är stor, och det är som sagt var inget tvång att lyssna om man inte vill.
Men som vanligt har dåren bakom denna E3 special gjort sitt bästa för att vara sig själv och trogen "The FriiSpel Way"
Musik i dagens program:
Papa Roach - To Be Loved
Drowning Pool - Bodies (Let The Bodies Hit The Floor)
Blue Öyster Cult - Don't Fear The Reaper
"FriiSpel is not a skill. It is an attitude."
Ladda ner filen - FriiSpel E3 Special
17 juni 2010
Nytt avsnitt av FriiSpel någon gång under helgen. (Hoppas vi.)
Tiden har sprungit iväg för oss. Mattias är upptagen med sitt jobb och reser hit och dit, så det har inte funnits tillfälle att spela in några avsnitt på ett tag. Som bekant gjorde jag ett soloavsnitt och kan tänka mig att eventuellt köra solo igen. MEN jag vill ha Mattias med mig vid nästa sändning. Punkt slut!
Vi ska försöka få ihop ett avsnitt så fort vi bara kan. Med Mattias iPhone och en wifi anslutning på ett hotell någonstans, alternativt 3G på en bajamaja, ska vi nog lyckas snickra ihop ett FriiSpel inom kort.
Så "keep the faith" och ha tålamod. Sola, bada, fiska, grilla och glöm för i helvete inte att spela era favoritspel så mycket ni bara orkar. Vi lovar att vi hörs i en PodCast i en hörlur eller högtalare nära er i en inte alls för avlägsen framtid.
För tillfället är jag grönare än Hulken efter ett intensivt och blodigt slagsmål med gräsmattan och gräsklipparhelvetet, och tycker därför att jag förtjänar en kall bärsa och en varm dusch. Sedan blir det stjärnjakt i SMG2 för hela slanten.
Lev väl, må bra, ha kul.
//Roger
Vi ska försöka få ihop ett avsnitt så fort vi bara kan. Med Mattias iPhone och en wifi anslutning på ett hotell någonstans, alternativt 3G på en bajamaja, ska vi nog lyckas snickra ihop ett FriiSpel inom kort.
Så "keep the faith" och ha tålamod. Sola, bada, fiska, grilla och glöm för i helvete inte att spela era favoritspel så mycket ni bara orkar. Vi lovar att vi hörs i en PodCast i en hörlur eller högtalare nära er i en inte alls för avlägsen framtid.
För tillfället är jag grönare än Hulken efter ett intensivt och blodigt slagsmål med gräsmattan och gräsklipparhelvetet, och tycker därför att jag förtjänar en kall bärsa och en varm dusch. Sedan blir det stjärnjakt i SMG2 för hela slanten.
Lev väl, må bra, ha kul.
//Roger
14 juni 2010
Nintendoångest, E3 förhoppning och det brutna samtalet.
In your face Bowser!!! Historiens mest trögfattade "dragonturtle" har bitit i gräset ännu än gång. Rövsmisk åkte den rackaren på, så det stod härliga till. Ännu en fjäder i hatten för "yours truly". Prinsessan, Mario och jag ska gå och titta på A-Team ikväll för att fira hennes nyvunna frihet.
(SS-Hilda får hänga på om hon är snäll och bjuder på popcorn.)
Som tur nog finns det mycket kvar att göra i Galaxen, som jag istället för SMG2 skulle vilja döpa om till SMG v2.0. Efter att ha kört igenom Marios andra äventyr på Wii:n, känns spelet mer som en uppgradering av det första spelet. Missförstå mig inte, spelet ÄR jättebra, men jag kan känna att det jag saknade mest var ännu mer unika banor och fiender.
Det fanns en del nytt, coolt och fräscht, men ändå kändes det som om att många detaljer genomgått "Nintendos Återvinningsprogram". Det hade inte skadat med fler nya fiender. Jag ville ha tillbaka den "WOOOW!!!" känsla man fick när man lirade SMG, för första gången. Fan vad gnällig jag känner mig. Det är väl åldern som tar ut sin rätt, en grinig, gnällig, krävande gubbjävel har man blivit. Mycket vill ha mer och så vidare...
Hur som helst är SMG2 ett höjdarlir i det nuvarande "halvdöda" spelbiblioteket på Wii. Jag tror jag fått någon form av "Nintendoångest". Det känns så tomt efter man kört igenom ett sådant här roligt och välgjort spel (trots återvinningen). Det känns som att det blir sååå väldigt långt mellan de riktigt bra spelsläppen, de riktiga "kioskvältarna" på Nintendos lilla vita låda. Man får vara tacksam om man får lira en eller två schyssta titlar till Nintendos maskin per år nu för tiden.
Jävligt surt känns det att spelutbudet till Wii:n börjar kännas lika urvattnat som ölet på en sunkig, snål och billig kvarterskrog. Jag har haft mycket kul med min Wii, men nu ser det ut som om att man måste vänta på att Nintendo släpper sina "flaggskepp", något annat verkar tyvärr inte finnas på horisonten.
Tur att E3 äger rum här nu i dagarna, ett nytt Zelda skulle ju inte sitta fel i "Nintendodepressionen". Det känns skönt att man har sin PS3 att lira på imellan de få BRA spelsläppen på Wii:n.
Vi får hoppas att vi alla, oavsett vilken konsol/konsoler eller olika plattformar vi spelar och har kul med, får många häftiga, coola och fantastiska spel och allehanda grejor, att glädjas och fröjdas över de närmaste dagarna.
E3 is on baby!
Ett shout går även ut till min käre kollega Mattias som befinner sig i ett av våra kära grannland. Vi talades vid igår , men samtalet bröts och jag kan bara hoppas att han inte blivit uppäten av någon muterad bergsGET, eller brutalt offrad till hedningar i någon bortglömd dalgång eller fjordsamhälle.
Mitt råd till dig Mattias om du har råkat illa ut, och istället för att ringa någon form av räddningstjänst, väljer att hooka upp din iPhone och läsa vår fantstiskt snygga och fräscha FriiSpelsblogg:
Peka upp i luften.
Skrik följande: TITTA EN KJEMPETORSK!!!
Sparka dem i skrevet och spring fnittrande därifrån.
Don't Look Back. RUN MATTIAS, RUN!!!
//Roger
(SS-Hilda får hänga på om hon är snäll och bjuder på popcorn.)
Som tur nog finns det mycket kvar att göra i Galaxen, som jag istället för SMG2 skulle vilja döpa om till SMG v2.0. Efter att ha kört igenom Marios andra äventyr på Wii:n, känns spelet mer som en uppgradering av det första spelet. Missförstå mig inte, spelet ÄR jättebra, men jag kan känna att det jag saknade mest var ännu mer unika banor och fiender.
Det fanns en del nytt, coolt och fräscht, men ändå kändes det som om att många detaljer genomgått "Nintendos Återvinningsprogram". Det hade inte skadat med fler nya fiender. Jag ville ha tillbaka den "WOOOW!!!" känsla man fick när man lirade SMG, för första gången. Fan vad gnällig jag känner mig. Det är väl åldern som tar ut sin rätt, en grinig, gnällig, krävande gubbjävel har man blivit. Mycket vill ha mer och så vidare...
Hur som helst är SMG2 ett höjdarlir i det nuvarande "halvdöda" spelbiblioteket på Wii. Jag tror jag fått någon form av "Nintendoångest". Det känns så tomt efter man kört igenom ett sådant här roligt och välgjort spel (trots återvinningen). Det känns som att det blir sååå väldigt långt mellan de riktigt bra spelsläppen, de riktiga "kioskvältarna" på Nintendos lilla vita låda. Man får vara tacksam om man får lira en eller två schyssta titlar till Nintendos maskin per år nu för tiden.
Jävligt surt känns det att spelutbudet till Wii:n börjar kännas lika urvattnat som ölet på en sunkig, snål och billig kvarterskrog. Jag har haft mycket kul med min Wii, men nu ser det ut som om att man måste vänta på att Nintendo släpper sina "flaggskepp", något annat verkar tyvärr inte finnas på horisonten.
Tur att E3 äger rum här nu i dagarna, ett nytt Zelda skulle ju inte sitta fel i "Nintendodepressionen". Det känns skönt att man har sin PS3 att lira på imellan de få BRA spelsläppen på Wii:n.
Vi får hoppas att vi alla, oavsett vilken konsol/konsoler eller olika plattformar vi spelar och har kul med, får många häftiga, coola och fantastiska spel och allehanda grejor, att glädjas och fröjdas över de närmaste dagarna.
E3 is on baby!
Ett shout går även ut till min käre kollega Mattias som befinner sig i ett av våra kära grannland. Vi talades vid igår , men samtalet bröts och jag kan bara hoppas att han inte blivit uppäten av någon muterad bergsGET, eller brutalt offrad till hedningar i någon bortglömd dalgång eller fjordsamhälle.
Mitt råd till dig Mattias om du har råkat illa ut, och istället för att ringa någon form av räddningstjänst, väljer att hooka upp din iPhone och läsa vår fantstiskt snygga och fräscha FriiSpelsblogg:
Peka upp i luften.
Skrik följande: TITTA EN KJEMPETORSK!!!
Sparka dem i skrevet och spring fnittrande därifrån.
Don't Look Back. RUN MATTIAS, RUN!!!
//Roger
13 juni 2010
Resultat Poll #002
Vad ser du mest fram emot på E3 mässan?
Microsoft Presskonferens 0 (0%)
Sonys Presskonferens 1 (20%)
Nintendos Presskonferens 3 (60%)
Booth Babes 1 (20%)
Microsoft Presskonferens 0 (0%)
Sonys Presskonferens 1 (20%)
Nintendos Presskonferens 3 (60%)
Booth Babes 1 (20%)
11 juni 2010
Galaxer i mina braxer: 2h i SMG2
Perfekt spelväder idag, regn och lite småkyligt. SMG2 har dock hjälpt mig att hålla värmen och skyddat nig från vätan.
På grund av yttre omständigheter och alldeles för mycket ansvarstagande av mig under dagen, har jag tyvärr inte kunnat tillbringa så mycket tid som jag egentligen skulle ha viljat spendera med Mario idag.
Cirkus 2 timmar har det blivit i alla fall. Värld ett är avklarad och värld två påbörjad.
Jakten på alla stjärnor är bara i begynnelsen. 13 stycken har jag skrapat ihop än så länge. Det kommer garanterat att finnas fruktansvärt mycket att göra för den som vill ta sig igenom varenda millimeter och uppleva allt i detta spel. Valuta för pengarna, jajamensan, sånt vill man ju ha.
Med själva spelet följde instruktions DVD:n som vi pratade om i ett tidigare avsnitt av FriiSpel. (För egen del, låter jag mitt exemplar ligga kvar i orginalförpackningen. Men för alla som besöker Galaxen för första gången, kan det förstås vara något att kika på.)
I förpackningen medföljde även en liten "lathund", i pappersform, en förklaring till kontrollens layout och de flesta funktioner man behöver för att kunna köra igång.
Måste säga att min magkänsla stämde även denna gång. Spelet är precis lika fantastiskt som dess föregångare, ja kanske bättre till och med, denna uppföljare känns lite som en "überdopad" SMG.
Nintendo har snaskat i utvecklarna lite magiska svampar och presto, SMG overdrive!!!
Yoshi är som bekant tillbaka vid Marios sida och den hungriga lilla gullungen är ett välkommet tillskott i denna makalösa uppföljare.
Kontrollerna sitter som en smäck. Wiimoten och Nunchucken känns som en naturlig förlängning av de egna lemmarna. Då de var länge sedan jag var och lekte i den första galaxen, kändes allt lite ovant de första 10 minuterna, men efter en halvtimme kunde man med precision "stajla" omkring som om man aldrig hade gjort något annat.
Jippiefuckinghooo!!! Det här är så kul.
Redan så här i början på värld 2, känner man på sig att saker och ting verkligen KOMMER att bli mer och mer utmanande ju längre man tränger in i galaxens inre. (Det där lät lite snuskigt, men det fanns ingen sexuell antydan "what so ever" i den tidigare meningen.)
Jag känner mig nöjd och glad för att ytterligare en gång få stifta bekantskap med Mario på Nintendo Wii. Många timmar, otaliga svordomar, oförglömliga spelminnen kommer vi att få uppleva tillsammans i den nya galaxen.
The King Is Back! - All Hail The KING!!!
//Roger
På grund av yttre omständigheter och alldeles för mycket ansvarstagande av mig under dagen, har jag tyvärr inte kunnat tillbringa så mycket tid som jag egentligen skulle ha viljat spendera med Mario idag.
Cirkus 2 timmar har det blivit i alla fall. Värld ett är avklarad och värld två påbörjad.
Jakten på alla stjärnor är bara i begynnelsen. 13 stycken har jag skrapat ihop än så länge. Det kommer garanterat att finnas fruktansvärt mycket att göra för den som vill ta sig igenom varenda millimeter och uppleva allt i detta spel. Valuta för pengarna, jajamensan, sånt vill man ju ha.
Med själva spelet följde instruktions DVD:n som vi pratade om i ett tidigare avsnitt av FriiSpel. (För egen del, låter jag mitt exemplar ligga kvar i orginalförpackningen. Men för alla som besöker Galaxen för första gången, kan det förstås vara något att kika på.)
I förpackningen medföljde även en liten "lathund", i pappersform, en förklaring till kontrollens layout och de flesta funktioner man behöver för att kunna köra igång.
Måste säga att min magkänsla stämde även denna gång. Spelet är precis lika fantastiskt som dess föregångare, ja kanske bättre till och med, denna uppföljare känns lite som en "überdopad" SMG.
Nintendo har snaskat i utvecklarna lite magiska svampar och presto, SMG overdrive!!!
Yoshi är som bekant tillbaka vid Marios sida och den hungriga lilla gullungen är ett välkommet tillskott i denna makalösa uppföljare.
Kontrollerna sitter som en smäck. Wiimoten och Nunchucken känns som en naturlig förlängning av de egna lemmarna. Då de var länge sedan jag var och lekte i den första galaxen, kändes allt lite ovant de första 10 minuterna, men efter en halvtimme kunde man med precision "stajla" omkring som om man aldrig hade gjort något annat.
Jippiefuckinghooo!!! Det här är så kul.
Redan så här i början på värld 2, känner man på sig att saker och ting verkligen KOMMER att bli mer och mer utmanande ju längre man tränger in i galaxens inre. (Det där lät lite snuskigt, men det fanns ingen sexuell antydan "what so ever" i den tidigare meningen.)
Jag känner mig nöjd och glad för att ytterligare en gång få stifta bekantskap med Mario på Nintendo Wii. Många timmar, otaliga svordomar, oförglömliga spelminnen kommer vi att få uppleva tillsammans i den nya galaxen.
The King Is Back! - All Hail The KING!!!
//Roger
I Väntan På Rörmokaren
Bara ett par timmar till, bara ett par timmar till.
Det är mitt mantra för dagen.
Introt till Super Mario Galaxy 2 kommer om en stund att förära min Wii och 40 tummare med sin närvaro.
Det var längesedan Mario var på besök hemma hos mig, så det känns verkligen på tiden att få uppleva lite nya äventyr med en av de största inom spelindustrin.
Att jag har höga förväntningar inför Nintendos senaste alster med Mario i huvudrollen är en underdrift, ribban ligger väldigt högt upp redan från början. MEN jag känner mig inte speciellt orolig, när det gäller Mario brukar "the big N" leverera med 100% resultat.
Jag återkommer med intryck efter de första timmarna med SMG2.
Jag kan utan att lova för mycket, förutspå att mitt mantra kommer att stå sig resten av dagen (och förmodligen natten). Det brukar vara svårt att använda OFF knappen när man lirar ett nytt, fint, sexigt och väldoftande Mario spel.
Bara ett par timmar till, bara ett par timmar till.
//Roger
Det är mitt mantra för dagen.
Introt till Super Mario Galaxy 2 kommer om en stund att förära min Wii och 40 tummare med sin närvaro.
Det var längesedan Mario var på besök hemma hos mig, så det känns verkligen på tiden att få uppleva lite nya äventyr med en av de största inom spelindustrin.
Att jag har höga förväntningar inför Nintendos senaste alster med Mario i huvudrollen är en underdrift, ribban ligger väldigt högt upp redan från början. MEN jag känner mig inte speciellt orolig, när det gäller Mario brukar "the big N" leverera med 100% resultat.
Jag återkommer med intryck efter de första timmarna med SMG2.
Jag kan utan att lova för mycket, förutspå att mitt mantra kommer att stå sig resten av dagen (och förmodligen natten). Det brukar vara svårt att använda OFF knappen när man lirar ett nytt, fint, sexigt och väldoftande Mario spel.
Bara ett par timmar till, bara ett par timmar till.
//Roger
6 juni 2010
Resultat Poll #001
Vilka blir först ut med en ny konsol?
Nintendo 3 (100%)
Sony 0 (0%)
Microsoft 0 (0%)
Apple 0 (0%)
Någon Annan 0 (0%)
Nintendo 3 (100%)
Sony 0 (0%)
Microsoft 0 (0%)
Apple 0 (0%)
Någon Annan 0 (0%)
5 juni 2010
FriiSpel Special #001 Feat. Roger
Varmt välkomna ska ni vara till FriiSpels första specialprogram.
Idagens extrainsatta avsnitt går FriiSpels egna Roger bärsärkagång ibland sina favoriter inom 15 olika "spelgenrér". (Ja, hur faan stavar man egentligen?)
På sitt eget underliga vis (och en väldigt massa öööhh), berättar han glatt och entusiastiskt om de spel som ligger honom varmast om hans hjärta, just denna soliga dag.
Imorgon kan det ju faktiskt se HELT annorlunda ut.
(Det kan dessutom regna.)
Sändningen som gud glömde är ett faktum.
Roger har gjort sitt bästa...MEN då inte kollegan Mattias finns vid hans sida idag, kan programmet naturligtvis inte komma upp i samma höga klass som det alltid brukar göra.
FriiSpel med två ii:n sänder idag med ett "i" på mute. (Läskigt!)
Ingen spelmusik blir det när Roger kör solo. (ROCK ON!)
Idag headbangar vi helhjärtat till följande metalepos:
Mötley Crüe - Live Wire (Too Fast For Love - 1981)
In Flames - Dialogue With The Stars (Whoracle - 1997)
Iced Earth - Dark Saga (The Dark Saga - 1996)
Elvenking - The Scythe (The Scythe - 2007)
"And the Lord spake, saying, First shalt thou take out the Holy Pin. Then, shalt thou count to three. No more. No less. Three shalt be the number thou shalt count, and the number of the counting shall be three. Four shalt thou not count, nor either count thou two, excepting that thou then proceed to three. Five is right out. Once the number three, being the third number, be reached, then, lobbest thou thy Holy Hand Grenade of FriiSpel towards thy foe, who, being naughty in My sight, shall snuff it."
Ladda ner filen - FriiSpel Special 001
Idagens extrainsatta avsnitt går FriiSpels egna Roger bärsärkagång ibland sina favoriter inom 15 olika "spelgenrér". (Ja, hur faan stavar man egentligen?)
På sitt eget underliga vis (och en väldigt massa öööhh), berättar han glatt och entusiastiskt om de spel som ligger honom varmast om hans hjärta, just denna soliga dag.
Imorgon kan det ju faktiskt se HELT annorlunda ut.
(Det kan dessutom regna.)
Sändningen som gud glömde är ett faktum.
Roger har gjort sitt bästa...MEN då inte kollegan Mattias finns vid hans sida idag, kan programmet naturligtvis inte komma upp i samma höga klass som det alltid brukar göra.
FriiSpel med två ii:n sänder idag med ett "i" på mute. (Läskigt!)
Ingen spelmusik blir det när Roger kör solo. (ROCK ON!)
Idag headbangar vi helhjärtat till följande metalepos:
Mötley Crüe - Live Wire (Too Fast For Love - 1981)
In Flames - Dialogue With The Stars (Whoracle - 1997)
Iced Earth - Dark Saga (The Dark Saga - 1996)
Elvenking - The Scythe (The Scythe - 2007)
"And the Lord spake, saying, First shalt thou take out the Holy Pin. Then, shalt thou count to three. No more. No less. Three shalt be the number thou shalt count, and the number of the counting shall be three. Four shalt thou not count, nor either count thou two, excepting that thou then proceed to three. Five is right out. Once the number three, being the third number, be reached, then, lobbest thou thy Holy Hand Grenade of FriiSpel towards thy foe, who, being naughty in My sight, shall snuff it."
Ladda ner filen - FriiSpel Special 001
2 juni 2010
Från Rogers Hjärna 100602
Jag en psykopat?
Med jämna mellanrum händer någonting som jag inte är speciellt förtjust i. Enligt alla rapporter. Efter årtionden av forskning. Specialister och media. Alla råd och rön i alla medieformat som existerar är överrens. Enligt dem borde jag, en hårdrocksälskande, rollspelande, skräckfilmstittande, tv-spels fanatiker, vara den mest farliga och störda personen i hela världen, kanske till och med i hela universum.
Är jag då ensam om det? Nej! Inte alls.
Alla som någon gång lyssnat på Ozzy, Metallica, eller Sha-Boom är en djävulsdyrkande, babyoffrande, blodsugande och väldigt farlig person för sig själv och sin omgivning.
Har du dessutom någon gång suttit tillsammans med goda kamrater, sena kvällar och nätter och ritat kartor över underjordiska labyrinter och rullat tärningar för att dräpa en drake som stod i vägen för en skatt som ni till varje pris ville lägga era +10 Gauntlets of Ogre Power på.
Då kan du ju inte vara riktigt frisk i huvudet.
Lägger vi till de timmar och minuter som du bevittnat våld, groteska mord och tortyrscener på Tv, vita duken, VHS, Betamax, Video 2000, DVD, Blueray. Ja vilka mediaformat som helst. Pick your poison.
Börjar du förstå hur skadad du verkligen är?
För att kunna komma upp i min klass av stördhet och våldsamma tendenser måste du först också svara på frågan:
Har du någonsin dödat, gjort någon illa i en virtuell veklighet, i en fantasivärld där man kan sätta en kula i pannan på en oskyldig människa utan att drabbas av rättsliga åtgärder och konsekvenser?
Kan du svara jakande på den frågan, är du precis lika illa ute som jag. Jag är samhällets fiende nummer ett!
Välkommen till min värld.
Det finns många andra fritidsintressen som också kan bryta ned dig mentalt och få dig att göra hemska saker genom att forcera dina mentala spärrar om du utövar denna aktivitet med passion under en lång tidsperiod. Egentligen går ingen med något intresse för någonting överhuvudtaget säker ifrån att bli klassad som en galen idiot. Ty det behövs bara en enskild människas misstag, taskiga omdöme eller brist på respekt för en annans väl och ve, för att smutskasta intressegruppen i fråga.
Jag har dock aldrig sett någonting om något knypplingsrelaterat mord/våldsam död i dagspress och media. Så ni knypplare kan nog känna er säkra. För tillfället…
Det här är någonting som jag och många andra med mig har blivit matade med under hela vår uppväxt. Det slog mig under min och Mattias senaste sändning, (FriiSpel 009) när vi lite kort diskuterade den Counterstrike spelande fransosen som knivhuggit en annan spelare som hämndaktion för någonting som hade inträffat och skett i ett spel som miljoner människor världen över spelar på daglig basis.
Jag känner att jag måste få skriva av mig den frustration jag känner när någonting sådant här inträffar. Någonstans måste man dra gränsen. Ibland blåses det upp till en global skitstorm utan dess like. Ibland passerar något sådant här obemärkt som en notis i en dagstidning.
Från syndabock till syndabockar.
Men allt som oftast blir det följder. Följder som ifrågasätter min och andras livsstil, passion och intressen. De vill göra vad det nu än är som vi brinner för, till någonting dåligt, vidrigt och skadligt för resten av den oförstående och oskyldiga omvärlden.
Det här är ju som alla vet och känner till, inget nytt fenomen. Jag tänker inte göra detta till en historielektion, genom att gå igenom världshistoriens alla utsatta grupper och alla som blir dragen över en och samma kam för att EN individ inte klarar av att skilja på fantasi och verklighet.
För det är oftast så det blir. EN enskild individ gör någonting dumt. Per automatik larmas det då gärna högt och överdrivet om att man hittat en film, ett spel eller senaste numret av någon gullig serietidning. Ofta handlar det om att man letar efter och hittar någonting som skiljer sig ifrån samhällets norm för normalitet och normalt beteende eller normala intressen, i denna persons ägo. Det må vara under en husrannsakan, eller via grannar som gärna går ut och horar i media och berättar vilka skeva och underliga fritidsintressen personen i fråga hade. Det måste finnas någonting materiellt som gjort att det blivit så här, för något annat fel kan det väl ändå inte vara?!?
Plötsligt inser man att det finns mängder, drivor av likasinnade individer som vilken sekund som helst kan utföra samma fruktansvärda handlingar och illdåd mot andra människor. En tickande bomb som bara väntar på att sprida sin farsot över resten av mäskligheten.
Helt plötsligt befinner vi oss alla i fara. Föräldrar manas kontrollera om deras avkomma sysselsätter sig med samma samhällsraserande aktiviteter.
För om EN person gör någonting sådant här. Vad är det då som hindrar MILJONTALS andra anhängare med samma intressen att göra likadant?
Tro på mig som individ.
Det är HÄR jag vill sätta ner foten och säga STOPP!
STOPP för i HELVETE!
Jag är en tänkande människa. Jag förstår skillnaden mellan fantasi och verklighet. Jag är medveten vad som skulle hända om jag skulle sticka en kniv i kroppen eller på något annat sätt skada en medmänniska eller annan levande varelse. Jag förstår att mina handlingar inte skulle gå ostraffade när sanningen om mitt brott skulle komma fram.
Så tror jag de flesta fungerar. Man vet vad man får göra och inte får göra. Man har spärrar. Man har en förmåga att skilja dikt från verklighet. Vi är alla unika individer med olika bakgrund, olika värderingar, olika egenskaper och ett helt eget unikt sätt att agera och se världen på vårt eget unika och personliga sätt. Jag vet att det har funnits, finns och alltid kommer att finnas personer och individer som inte har dessa spärrar och förmågor, men deras agerande kan inte alltid skyllas på att personen ifråga spelade WoW, eller läste Dean R Koontz böcker. Inte heller för att han spelade fotboll eller gjorde sina matteläxor. Alla har vi våra egna problem och vårt eget sätt att hantera dem.
Slutplädering.
Det spelar ingen roll om du i din låtsasvärld ska gå igenom otaliga faror för att slänga härskarringen i domedagsbergets djup. Eller om du identifierar dig med Al Pacino's rollkaraktär i Scarface. Inte ens om du i ett dataspel är en pixel som skjuter en pixel på en annan pixel. Nej fan, inte ens om du i senaste värsta spelet på valfri konsol, är en vackert designad högupplöst spelkaraktär som brutalt kör upp en avsågad hagelbössa i näsborren på en illaluktande mutant och ser hur hans huvud exploderar i ett moln av köttmos och benfragment och allt detta i en verklighetstrogen slowmotion.
Det här ju någonting du bara måste göra nästa gång du går utanför dörren. Du är ju trots allt bara en sinnesrubbad, känslolös, hjärntvättad zombie. Hur ska du kunna motstå dina mordiska instinkter?
GAAAAAAHHHHHHHHHHHHHH!!!
Förstå och inse att vi alla är unika tänkande individer och kan skilja på en påhittad värld i vilket format som helst och den verklighet som vi faktiskt befinner oss i, vare sig vi vill eller inte. Men vi är många som tycker om att fly ifrån verkligheten för en stund, och de flesta kommer tillbaka i precis samma skick som tidigare, med förståndet, värderingar, moral och etik i behåll. De regler som gällde, de äventyr vi upplevde under tiden som förflöt under vår korta tid i annan värld, i ett annat universum i en annan kropp, lämnar vi kvar där.
De av oss som tappar förståndet och passerar gränsen för en ”kill” i en online multiplayer i Modern Warfare 2, eller efter ett missat hopp i Super Mario är tacksamt få, men visst finns vi, det ska vi inte sticka under stolen. Men det måste bli ett slut på denna masshysteri och häxjakt som så ofta har inträffat och inträffar så fort man hittar någonting enkelt och simplifierat att skylla en människas handlingar på.
Sanningen är oftast inte så enkel som ett exemplar av Postal II på hårddisken.
Tack för att jag fick dela lite av mina tankar med er. Jag ber om ursäkt att det blev lite rörigt och långrandigt, kanske till och med jävligt tråkigt och okomplett.
Det är nice och ventilera lite grann ibland, och med min begränsade hjärnkapacitet måste sådan här skit ut ibland, för att lämna plats åt andra viktigare saker.
Ha det bra alla därute, vi hörs.
//Roger
Med jämna mellanrum händer någonting som jag inte är speciellt förtjust i. Enligt alla rapporter. Efter årtionden av forskning. Specialister och media. Alla råd och rön i alla medieformat som existerar är överrens. Enligt dem borde jag, en hårdrocksälskande, rollspelande, skräckfilmstittande, tv-spels fanatiker, vara den mest farliga och störda personen i hela världen, kanske till och med i hela universum.
Är jag då ensam om det? Nej! Inte alls.
Alla som någon gång lyssnat på Ozzy, Metallica, eller Sha-Boom är en djävulsdyrkande, babyoffrande, blodsugande och väldigt farlig person för sig själv och sin omgivning.
Har du dessutom någon gång suttit tillsammans med goda kamrater, sena kvällar och nätter och ritat kartor över underjordiska labyrinter och rullat tärningar för att dräpa en drake som stod i vägen för en skatt som ni till varje pris ville lägga era +10 Gauntlets of Ogre Power på.
Då kan du ju inte vara riktigt frisk i huvudet.
Lägger vi till de timmar och minuter som du bevittnat våld, groteska mord och tortyrscener på Tv, vita duken, VHS, Betamax, Video 2000, DVD, Blueray. Ja vilka mediaformat som helst. Pick your poison.
Börjar du förstå hur skadad du verkligen är?
För att kunna komma upp i min klass av stördhet och våldsamma tendenser måste du först också svara på frågan:
Har du någonsin dödat, gjort någon illa i en virtuell veklighet, i en fantasivärld där man kan sätta en kula i pannan på en oskyldig människa utan att drabbas av rättsliga åtgärder och konsekvenser?
Kan du svara jakande på den frågan, är du precis lika illa ute som jag. Jag är samhällets fiende nummer ett!
Välkommen till min värld.
Det finns många andra fritidsintressen som också kan bryta ned dig mentalt och få dig att göra hemska saker genom att forcera dina mentala spärrar om du utövar denna aktivitet med passion under en lång tidsperiod. Egentligen går ingen med något intresse för någonting överhuvudtaget säker ifrån att bli klassad som en galen idiot. Ty det behövs bara en enskild människas misstag, taskiga omdöme eller brist på respekt för en annans väl och ve, för att smutskasta intressegruppen i fråga.
Jag har dock aldrig sett någonting om något knypplingsrelaterat mord/våldsam död i dagspress och media. Så ni knypplare kan nog känna er säkra. För tillfället…
Det här är någonting som jag och många andra med mig har blivit matade med under hela vår uppväxt. Det slog mig under min och Mattias senaste sändning, (FriiSpel 009) när vi lite kort diskuterade den Counterstrike spelande fransosen som knivhuggit en annan spelare som hämndaktion för någonting som hade inträffat och skett i ett spel som miljoner människor världen över spelar på daglig basis.
Jag känner att jag måste få skriva av mig den frustration jag känner när någonting sådant här inträffar. Någonstans måste man dra gränsen. Ibland blåses det upp till en global skitstorm utan dess like. Ibland passerar något sådant här obemärkt som en notis i en dagstidning.
Från syndabock till syndabockar.
Men allt som oftast blir det följder. Följder som ifrågasätter min och andras livsstil, passion och intressen. De vill göra vad det nu än är som vi brinner för, till någonting dåligt, vidrigt och skadligt för resten av den oförstående och oskyldiga omvärlden.
Det här är ju som alla vet och känner till, inget nytt fenomen. Jag tänker inte göra detta till en historielektion, genom att gå igenom världshistoriens alla utsatta grupper och alla som blir dragen över en och samma kam för att EN individ inte klarar av att skilja på fantasi och verklighet.
För det är oftast så det blir. EN enskild individ gör någonting dumt. Per automatik larmas det då gärna högt och överdrivet om att man hittat en film, ett spel eller senaste numret av någon gullig serietidning. Ofta handlar det om att man letar efter och hittar någonting som skiljer sig ifrån samhällets norm för normalitet och normalt beteende eller normala intressen, i denna persons ägo. Det må vara under en husrannsakan, eller via grannar som gärna går ut och horar i media och berättar vilka skeva och underliga fritidsintressen personen i fråga hade. Det måste finnas någonting materiellt som gjort att det blivit så här, för något annat fel kan det väl ändå inte vara?!?
Plötsligt inser man att det finns mängder, drivor av likasinnade individer som vilken sekund som helst kan utföra samma fruktansvärda handlingar och illdåd mot andra människor. En tickande bomb som bara väntar på att sprida sin farsot över resten av mäskligheten.
Helt plötsligt befinner vi oss alla i fara. Föräldrar manas kontrollera om deras avkomma sysselsätter sig med samma samhällsraserande aktiviteter.
För om EN person gör någonting sådant här. Vad är det då som hindrar MILJONTALS andra anhängare med samma intressen att göra likadant?
Tro på mig som individ.
Det är HÄR jag vill sätta ner foten och säga STOPP!
STOPP för i HELVETE!
Jag är en tänkande människa. Jag förstår skillnaden mellan fantasi och verklighet. Jag är medveten vad som skulle hända om jag skulle sticka en kniv i kroppen eller på något annat sätt skada en medmänniska eller annan levande varelse. Jag förstår att mina handlingar inte skulle gå ostraffade när sanningen om mitt brott skulle komma fram.
Så tror jag de flesta fungerar. Man vet vad man får göra och inte får göra. Man har spärrar. Man har en förmåga att skilja dikt från verklighet. Vi är alla unika individer med olika bakgrund, olika värderingar, olika egenskaper och ett helt eget unikt sätt att agera och se världen på vårt eget unika och personliga sätt. Jag vet att det har funnits, finns och alltid kommer att finnas personer och individer som inte har dessa spärrar och förmågor, men deras agerande kan inte alltid skyllas på att personen ifråga spelade WoW, eller läste Dean R Koontz böcker. Inte heller för att han spelade fotboll eller gjorde sina matteläxor. Alla har vi våra egna problem och vårt eget sätt att hantera dem.
Slutplädering.
Det spelar ingen roll om du i din låtsasvärld ska gå igenom otaliga faror för att slänga härskarringen i domedagsbergets djup. Eller om du identifierar dig med Al Pacino's rollkaraktär i Scarface. Inte ens om du i ett dataspel är en pixel som skjuter en pixel på en annan pixel. Nej fan, inte ens om du i senaste värsta spelet på valfri konsol, är en vackert designad högupplöst spelkaraktär som brutalt kör upp en avsågad hagelbössa i näsborren på en illaluktande mutant och ser hur hans huvud exploderar i ett moln av köttmos och benfragment och allt detta i en verklighetstrogen slowmotion.
Det här ju någonting du bara måste göra nästa gång du går utanför dörren. Du är ju trots allt bara en sinnesrubbad, känslolös, hjärntvättad zombie. Hur ska du kunna motstå dina mordiska instinkter?
GAAAAAAHHHHHHHHHHHHHH!!!
Förstå och inse att vi alla är unika tänkande individer och kan skilja på en påhittad värld i vilket format som helst och den verklighet som vi faktiskt befinner oss i, vare sig vi vill eller inte. Men vi är många som tycker om att fly ifrån verkligheten för en stund, och de flesta kommer tillbaka i precis samma skick som tidigare, med förståndet, värderingar, moral och etik i behåll. De regler som gällde, de äventyr vi upplevde under tiden som förflöt under vår korta tid i annan värld, i ett annat universum i en annan kropp, lämnar vi kvar där.
De av oss som tappar förståndet och passerar gränsen för en ”kill” i en online multiplayer i Modern Warfare 2, eller efter ett missat hopp i Super Mario är tacksamt få, men visst finns vi, det ska vi inte sticka under stolen. Men det måste bli ett slut på denna masshysteri och häxjakt som så ofta har inträffat och inträffar så fort man hittar någonting enkelt och simplifierat att skylla en människas handlingar på.
Sanningen är oftast inte så enkel som ett exemplar av Postal II på hårddisken.
Tack för att jag fick dela lite av mina tankar med er. Jag ber om ursäkt att det blev lite rörigt och långrandigt, kanske till och med jävligt tråkigt och okomplett.
Det är nice och ventilera lite grann ibland, och med min begränsade hjärnkapacitet måste sådan här skit ut ibland, för att lämna plats åt andra viktigare saker.
Ha det bra alla därute, vi hörs.
//Roger
1 juni 2010
Indiannamn och 24 timmars fridlysning.
Efter ett dygn på jobbet är kliandet i "speltarmen" ett faktum. Dagens spelande kommer, inte helt överraskande, att domineras av Red Dead Redemption.
Med barnen på dagis och frugan på Facebook ser jag fram emot en trevlig förmiddag i favoritsandlådan.
Dagen till ära har jag bestämt mig för att ge mina barn officiella indiannamn, så de kan känna sig delaktiga och stödja fadern i hans spelintresse.
5 åringen - "Den Cyklande Faran"
3 åringen - "Lilla Sandfejan"
1 åringen - "Skitiga Filten"
Efter en diskussion med Länstyrelsen har jag också beslutat, att för ett dygn fridlysa hjortarna i Red Dead Redemption. Idag hedrar och tackar vi hjortarna. De får passa på att vila idag, för imorgon då...
//Roger
Med barnen på dagis och frugan på Facebook ser jag fram emot en trevlig förmiddag i favoritsandlådan.
Dagen till ära har jag bestämt mig för att ge mina barn officiella indiannamn, så de kan känna sig delaktiga och stödja fadern i hans spelintresse.
5 åringen - "Den Cyklande Faran"
3 åringen - "Lilla Sandfejan"
1 åringen - "Skitiga Filten"
Efter en diskussion med Länstyrelsen har jag också beslutat, att för ett dygn fridlysa hjortarna i Red Dead Redemption. Idag hedrar och tackar vi hjortarna. De får passa på att vila idag, för imorgon då...
//Roger
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)